SKROTA ARBETSFÖRMEDLINGEN

Arbetsförmedlingen är en ineffektiv myndighet med mycket lågt förtroende, både hos allmänheten och hos arbetsgivarna. Sverige behöver istället fokusera på de som står längst ifrån arbetsmarknaden – nyanlända, unga och personer med funktionshinder.

Arbetsförmedlingen har idag lägst förtroende av alla svenska myndigheter enligt SIFO. Detta hämmar hela den svenska arbetsmarknadspolitiken. Finanspolitiska rådet visar på oroväckande statistik som tyder på att endast en tredjedel av de med låg utbildning mellan 15-74 år är sysselsatta. I ett läge likt detta är det helt centralt att arbetsgivare och arbetssökande känner tillit till myndigheten vars huvudsakliga uppdrag är att förmedla jobb – så är inte fallet idag. Arbetsförmedlingen som myndighet lever inte alls upp till sitt namn.

Detta är inte enbart kommunikativt problem, utan det grundar sig i den svaga tilliten från arbetsgivare, arbetstagare och allmänheten. Riksrevisionen har granskat verksamheten och gett kritik vid flera tillfällen. 2013 konstaterade Riksrevisionen i en rapport att arbetsförmedlare upplever att de inte har möjlighet att ge arbetslösa ungdomar anpassat stöd. I en rapport från Riksrevisionen år 2015 kritiserades Arbetsförmedlingen för att den var för dålig på att anpassa utbildningsinsatser för att tillgodose regionala och lokala behov.

Även OECD har under förra året riktat kritik mot Arbetsförmedlingen och mot det ineffektiviteten i det offentligt finansierade matchningssystemet i Sverige. Således är det inte underligt att folk har lågt förtroende för myndigheten. Liberalerna har under lång tid påtalat behovet av reformer av Arbetsförmedlingen. Nu har vi sett till att det finns ett tillkännagivande från riksdagen med krav att detta arbete återupptas. Socialdemokraterna vill inte inse hur allvarligt problemet är med Arbetsförmedlingen och med tanke på de nya miljarderna som nu pumpas in i det svarta hålet, visar det att regeringen helt saknar insikt i problemen.

Uppdraget som idag ligger på Arbetsförmedlingen måste kraftigt renodlas, regeringen måste bestämma om de ska ägna sig åt de som står längst ifrån arbetsmarknaden eller de som står närmast. Att behålla allt idag och dessutom peka ut myndigheten som matchningsmyndighet är dömt att misslyckas. Därför ser vi det som självklart att se över vilka delar som staten överhuvudtaget ska fortsätta med och vilka som ska skötas av andra myndigheter eller av alternativa aktörer som står under statens kvalitetskontroll. Istället för att kostnadsexpandera myndigheten som bevisligen inte lever upp till sitt luftslottsbaserade namn förslår Liberalerna istället att Arbetsförmedlingen läggs ned i sin nuvarande utformning. Om människor ska känna tillit så krävs det en fungerande myndighet som är djupt förankrad i dagens arbetsmarknad.

Således förslår vi att den nya myndigheten får i huvudsaklig uppgift att organisera de arbetsmarknadspolitiska programmen och lönestöden, samt att administrera de offentliga delarna av arbetslöshetsförsäkringen. Det handlar om att med insatser, program och subventionerade anställningar stötta den allt större delen av de i arbetslöshet som idag står långt ifrån arbetsmarknaden.

Carl Kling (L) Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Örebro
Roger Haddad Riksdagsledamot (L)