Se alla

Vilka värderingar har de styrande politikerna?

Måndag 3 april 2017

Yngve Bengtson har rätt när han i NA (17/3) skriver ”Hjälp de som har det svårt, – inte cyklisterna”.

Det gör ont i mig som förälder till ett barn med stora behov av assistans dygnet runt, att de styrande kommunpolitikerna Örebro inte kan prioritera och vara tydliga med att de mest behövande måste få resurserna först. Så länge man lägger besparingar på de med funktionsnedsättning i Örebro kommun är det inte okej att bygga om fungerande gator till cykel- och promenadstråk.

För mig som förälder är det att satsa mer på ytan än på djupet och verkligheten.

Det ska sparas 20 mkr på särskilda boenden för funktionshindrade. Vad spar man? Räknar man kronor så är det ju 20 mkr, men räknar man vad detta innebär både för personal och de boende så är kostnaden för sämre livskvalitet och dåliga arbetsförhållanden skyhögt större, en kostnad man inte kan hämta hem eller skriva av på en livstid.

Drar man ned på personal, kanske tar bort bilen som man haft tillgång till så påverkar det de boende på ett sätt som inte är så lätt att reparera senare. Förklara för en autistisk person att den inte får gå ut på promenad för det finns ingen personal som kan gå med. Den erfarenhet jag har av min autistiska dotter är att det inte går att förklara, livet blir liksom väldigt trassligt bara.

Är vi på väg tillbaka till institutioner för förvaring där fritidsaktiviteter inte längre står på schemat. Vilken personal vill arbeta på ett sådant ställe där utrymme för utveckling och glädje tas bort?

Jag som förälder blir också orolig för att säkerheten kommer i kläm. Vilka risker innebär det för personer med t ex epilepsi om det inte finns personal i närheten som kan rycka in då anfallen kommer?
Regeringen kommer med krav på att LSS assistanstimmar ska dras ned, ta bort ”överuttaget av timmar” heter det.

Kartläggningar har visat att det inte finns något speciellt överuttag. Att timmarna ökat under åren beror på att det är fler personer som behöver assistans för sina grundläggande behov samt att personer över 65 år får ha kvar assistansen istället för som förr att hemtjänsten tog över.

Fusket inom assistansen (för det vet vi ju att det finns) är det första man ska komma åt. Inte skära ned timmar med osthyvel och strunta i konsekvenserna för brukaren och dess anhöriga.

Så både regeringen och våra styrande politiker i Örebro kommun håller på med en medveten sänkning av de funktionshindrades livskvalitet. Det som LSS syftade till, ”att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet och målet är att den enskilde ska få chansen att leva som andra, gäller visst inte längre.

Men då får man också löpa linan ut och stå för detta, dvs regeringen måste skriva om LSS-lagen och få ett riksdagsbeslut på det, så vi vet vad vi ska förhålla oss till. ”Alla människor har inte samma rättigheter till ett värdigt liv och delaktighet i samhället”

Här i Örebro har de styrande politikerna (S, KD och C) tydligt visat vad som är viktigt – cykelväg på Trädgårdsgatan (100 mkr?) i stället för att satsa på människor. Jag menar inte att vi ska ta bort alla andra investeringar men prioriteringarna borde vara annorlunda, när pengarna är begränsade.

Marianne Thyr (L) – också orolig mamma till 24-årig dotter